dc.contributor.advisor | Sundsdal, Einar | |
dc.contributor.author | Bruteig, Andrea | |
dc.date.accessioned | 2021-09-28T17:37:03Z | |
dc.date.available | 2021-09-28T17:37:03Z | |
dc.date.issued | 2020 | |
dc.identifier | no.ntnu:inspera:53268456:10092569 | |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/11250/2784645 | |
dc.description.abstract | Med utgangspunkt i problemstillinga «korleis kan barnesamtalen ha nytteverdi som
pedagogisk verktøy i barnehagen?» undersøker masteravhandlinga
barnehagelærarens sine erfaringar med barnesamtalen, samt barnesamtalens
funksjon. Barnesamtalen er forstått som ein samtale der barnehagelæraren prøvar å
innta eit barneperspektiv, altså forstå livsverda til barnet. Teori brukt i oppgåva
omhandlar er språkets utvikling, barnets rett til medverknad, barneperspektiv,
relasjon og tilknyting, samtalen og dialogisk samtalemetode.
Det er brukt eit kvalitativt semi-strukturert forskingsintervju i forskinga, med
vitskapsteoretisk forankring i fenomenologi og hermeneutikk. Dei tre Informantane i
studien vart verva via eit samarbeid med Trondheim Kommune, og er alle
barnehagelærarar. I analyseprosessen vart datamaterialet koda, kategorisert og
kondensert, noko som resulterte i dei overordna kategoriane: «grunnlag for
barnesamtalen» og «informantane sine erfaringar med barnesamtalen». Kategoriane
vart drøfta i lys av teorien, problemstillinga og dei to forskingsspørsmåla. Studien
viser at relasjonen fungerer som ein grunnmur for barnesamtalen, difor kan
relasjonen mellom barnehagelærar og barn sjåast som ein føresetnad for å kunne
bruke barnesamtalen som pedagogisk verktøy. | |
dc.description.abstract | The master thesis examines «how can child-lead conversations can be useful as a
tool in kindergarten? ». The research is based on semi-structured interviews with
three different kindergarten-teachers, telling about their experiences with childrenaimed conversations. A child-lead conversation is a conversation where the
kindergarten teacher tries to understand the child’s point of view, recognizing the
child as a its own entity. The theory that is used to get a deeper understanding of
the data consist of how to take the child’s point of view, language development,
children’s right to participation and the conversation and dialogical conversation
method. Using coding, categories, and condensation the analysis lead to two main
categories: “the basis of child-lead conversation” and “the informants experience
with child-lead conversations”. In conclusion, the study shows that the relationship
between the kindergarten teacher and the child works as a basis for the child-aimed
conversation. The relationship between kindergarten teacher and child can therefore
be prerequisite to the child-lead conversation being used as a tool in kindergarten. | |
dc.language | nno | |
dc.publisher | NTNU | |
dc.title | Med barnet som subjekt: Ein kvalitativ studie om barnesamtalen som pedagogisk verktøy i barnehagen | |
dc.type | Master thesis | |