dc.contributor.advisor | Groven, Berit | nb_NO |
dc.contributor.advisor | Lyngseth, Else Johansen | nb_NO |
dc.contributor.author | Elvseth, Malin Catharina | nb_NO |
dc.date.accessioned | 2014-12-19T14:38:29Z | |
dc.date.available | 2014-12-19T14:38:29Z | |
dc.date.created | 2011-08-23 | nb_NO |
dc.date.issued | 2011 | nb_NO |
dc.identifier | 436449 | nb_NO |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/11250/269391 | |
dc.description.abstract | Syftet med denna studie var att undersöka PP-rådgivares erfarenheter med systeminriktat arbete med läs- och skrivsvårigheter i skolan. Min problemställning löd: Vilka erfarenheter har PP-rådgivaren av systeminriktat arbete i relation till elever med läs- och skrivsvårigheter i skolan?
Undersökningens litteraturgenomgång har förankring i PP-tjänstens arbetsuppgifter och lagstadga, systeminriktat arbete, samt läs- och skrivsvårigheter.
Som metod användes fenomenologisk forskningsansats. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med tre PP-rådgivare. I analysen bildade forskningsdeltagarnas uttalanden utgångspunkt för framställningen av fyra huvudkategorier. Dessa blev: Kompetens som grundläggande betydelse för läs- och skrivinlärning, Läs-och skrivsvårigheter i skolan, Potentialer för att arbeta systeminriktat med läs- och skrivsvårigheter och Skolkulturens betydelse av systeminriktat arbete med läs- och skrivsvårigheter.
Adekvata fynd i min undersökning visar att utmaningarna i PP-tjänstens systeminriktade arbete i skolan kräver samordning och samarbete av arbetsuppgifterna mellan skolan och PPT. Detta möter emellertid olika former av motstånd. Förklaringarna är många och invecklade. Studien markerar att några av förklaringarna är uppdelning av ansvar knutet till lagar och mandat samt till kulturell konsolidering av roller, auktoritet och autonomi, något som också kan relateras till Meld. St. 18 (2010-2011). Ett annat centralt fynd i min studie visar att myndigheter och verksamheter som har ansvar för undervisningen, har problem att samordna sig mentalt och praktiskt för uppgifter som är knutna till den individuella planeringen. Det finns behov av förändringar som ger ökat utrymme att se helheten i elevens situation. Den individuella planeringen måste gå hand i hand med arbetet att förbättra hjälpåtgärderna i miljön eleven befinner sig i. För att uppnå en läs- och skrivutveckling för eleverna som är anpassade insatser i skolan, kan emellertid inte individualisering säkras bara genom vissa ramar i lärandemiljön. Min studie indikerar att det behövs kompetens och en skolutveckling med en koordinerad och samarbetande organisation, där det är nödvändigt att koordinera alla element i en verksamhet inom ramen av en gemensam skola. | nb_NO |
dc.language | swe | nb_NO |
dc.publisher | Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Fakultet for samfunnsvitenskap og teknologiledelse, Pedagogisk institutt | nb_NO |
dc.subject | Social and Behavioural Science, Law | en_GB |
dc.title | Samarbete mellan Pedagogiska-psykologiska tjänsten (PPT) och skolan: En kvalitativ studie om PP-rådgivares erfarenheter av systemriktat arbete med läs- och skrivsvårigheter | nb_NO |
dc.type | Master thesis | nb_NO |
dc.source.pagenumber | 78 | nb_NO |
dc.contributor.department | Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Fakultet for samfunnsvitenskap og teknologiledelse, Pedagogisk institutt | nb_NO |