Show simple item record

dc.contributor.advisorIngebrigtsen, Jan-Erik
dc.contributor.authorJonsson, Cecilia Linnéa
dc.date.accessioned2022-07-19T17:22:57Z
dc.date.available2022-07-19T17:22:57Z
dc.date.issued2022
dc.identifierno.ntnu:inspera:104662048:24433941
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/11250/3007049
dc.description.abstractVidareutbildning av lärare är en central del av skolans utvecklingsverksamhet. I takt med införandet av nya kompetensmål i ämnet kroppsövning, förväntas det att simundervisningen i större grad ska föregå utomhus i naturliga miljöer. Nya kompetensmål kräver nya färdigheter bland lärarna. Detta har resulterat i att man nu satsar på kompetensutveckling bland norska kroppsövningslärare. Denna studie tar utgångspunkt i en specifik kursverksamhet som genomförts i Trondheim hösten 2021 och våren 2022. Syftet är att få svar på om detta kompetensutvecklande tilltag är tillräckligt för att få fler lärare att genomföra utesimning i ämnet kroppsövning. Med en teoretisk förankring i Vygotskys verksamhetsteori undersöker denna studie hur lärares kompetens utvecklas genom deltagande i olika former för verksamheter. Både i form av tidigare erfarenheter och genom deltagande i kursen. Mänsklig verksamhet föregår alltid innanför sociala och kulturellt utformade normer och principer. Därmed ger teorin en förståelse på hur lärares senare praxis utformas och påverkas av olika sociokulturella faktorer i omgivningen. Studien är baserat på en kvalitativ forskningsdesign där data har inhämtats genom deltagande observation under kursverksamheten, efterföljt av sju semistrukturerade intervjuer med lärare från både barnskola och ungdomsskola. Resultaten visar att tidigare erfarenheter och upplevd egenkompetens på området var viktiga faktorer för de lärare som hade genomfört utesimning med egna elever. Informanterna beskriver hur kursen har försett dem med relevant pedagogisk och didaktisk kompetens, i ett socialt och professionellt miljö. Samtidigt som många lärare uttrycker osäkerhet runt egen kompetens även efter genomförd kurs. I datamaterialet framträder barriärer såsom: brist på kollegialt samarbete, för lite resurser och lite stöd från skolans ledning för att få till nödvändiga ändringar i egen undervisning. Studien indikerar att det krävs ett tydligare fokus på hur skolorna ska förvalta denna kunskap i efterhand efter genomförd kurs. Framförallt krävs det tätare samarbete mellan lärare och skolans ledning. Man bör också i större grad tillrättalägga för mer kollegialt samarbete mellan kroppsövningslärarna, för att realisera målsättningen om mer utesimning i skolans verksamhet. Balansgången mellan egenkompetens och uppfattade barriärer i skolans verksamhet ser därmed ut att avgöra om lärare implementerar denna kunskap i egen undervisning eller inte.
dc.description.abstractProfessional development is a crucial element of every educational improvement. In 2020, the Norwegian government introduced the new curriculum in physical education (PE), where teachers now are expected to move more of the traditional swimming practice outdoors. This new form of teaching demands a new form of expertise and has resulted in different local ventures to increase the water competence among Norwegian PE teachers. This study examines a specific professional development course in Trondheim that took place in September 2021, and March 2022. The purpose of the study was to find out if this skill developmental intervention would be enough to make more teachers implicate outdoor swimming in their own teaching practice. With Vygotsky’s sociocultural activity theory as a framework, the study investigates how teacher develop competence through engagement in different activities throughout the lifespan. Human activity occurs and are shaped through specific social and cultural patterns. Hence, the theory provides a constructivist understanding in how teachers develop their own practice, with influence from sociocultural factors in their environment. This study is based on a qualitative research design, where data has been collected through participating observation; followed by seven semi structured interviews with teachers from both elementary- and middle school. The study reveals that earlier experiences and perceived competence are essential factors among the teachers who have implemented outdoor swimming. Informants describe that the course has provided them with relevant pedagogical and didactical competence in a social professional environment. However, some teachers still express uncertainty regarding their own competency to teach outdoor swimming, even after going through the course. The data also reveals the lack of teacher collaboration; necessary resources; and support from the school management to manage to revise their current PE teaching practice. This study emphasizes the necessity for schools to develop a local strategy on how to administer and develop this new knowledge, also after the intervention. More efficient collaboration between PE teachers and school management is essential. PE teachers also need more opportunities and arenas for teacher collaboration, in order to realize the goal to implement more outdoor swimming in Norwegian schools in the future. The balance between perceived competence and barriers in the school culture seems to decide whether teachers chooses to implement new swimming practices or not.
dc.languageswe
dc.publisherNTNU
dc.titleFrån kurs till praktiskt verksamhet i utesimning: Balansen mellan lärares upplevda kompetens och barriärer i skolans verksamhet
dc.typeMaster thesis


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record