Den sociala situationen i skolan för elever som får specialundervisning på mellomtrinnet – en kvantitativ studie

Abstract

I den här studien har jag strävat till att med hjälp av kvantitativa analysmetoder undersöka hur elever i årskurs 5 och 6, som får specialundervisning upplever sin sociala situation i skolan och jag valt att undersöka tre olika frågeställningar: Hurudana är elevernas egna upplevelser jämfört med deras lärares och vårdnadshavares upplevelser av elevernas situation?Hur förändras elevernas upplevelser från årskurs 5 till årskurs 6?Finns det skillnader mellan elevernas, lärarnas och vårdnadshavarnas upplevelser när man beaktar elevernas kön och orsaken till att specialundervisningen ges? I begreppet ”elevens sociala situation i skolan” har jag valt att inkludera elevernas trivsel, anpassning till och syn på skolan.

Det empiriska materialet för studien omfattar data för 41 elever, och deras lärare och vårdnadshavare. Datainsamlingen har gjorts vid skolor i Sør-Trøndelag och Østfold våren 2008 och 2009, och är en del av en större undersökning som startats vid Høgskolen i Sør- Trøndelag och som har som huvudmål att utvärdera vilket utbytet av specialundervisningen är för elever i årskurs 5 till 7 i den norska grundskolan. Projektet leds av Rolf B. Fasting vid HiO och Trygve Bremnes vid HiST. Projektet omfattar inte någon kontrollgrupp av elever som inte får specialundervisning.

De statistiska analyserna visar att elever, lärare och vårdnadshavare ser övervägande positivt på elevernas sociala situation i skolan. Skillnaderna mellan upplevelserna hos elever, lärare och vårdnadshavare är små, och till de skillnader som observerats kan man misstänka att elevernas vilja att ge socialt önskvärda svar är en bidragande orsak. Också förändringen i elevernas upplevelser från årskurs 5 till 6 är liten. Könsskillnaderna uppfattas i huvudsak av lärarna och pekar i riktning av att dagens skola kanske är bättre anpassad för flickornas behov än för pojkarnas. När det gäller skillnaden mellan elever med läs- och skrivsvårigheter och övriga elever i undersökningen, så verkar eleverna jag placerat i gruppen Övriga trivas betydligt sämre i skolan än eleverna som placerats i gruppen Läs- och skriv. Det här är en oroväckande tendens, som tyvärr är helt i linje med annan norsk forskning på området.